Fredag den 9 januari 2009

Så här ser våra synpukter ut på ÖP 2010 och som vi idag lämnat in
Synpunkter till samråd om ny översiktsplan för Stockholm

Nätverket Årstafältet! motsätter sig att ÖP 2010
förvandlar Årstafältet från grönområde till stadsutvecklingsområde.

Den nya samrådsförslaget till ÖP 2010 anger Årstafältet som stadsutvecklingsområde. Det är inte försvarbart utan visar prov på hastverk, bristande demokrati med svag förankring. Översiktsplanen måste visa på ett större grepp för hela söderort, som sätter in Årstafältet i sitt nya tätexploaterade sammanhang. Målsättningen för den nya översiktsplanen måste vara att möjliggöra en långsiktig planering med hållbar grönstruktur. Hur ska man ersätta den grönyta man planerar bygga eller det man redan byggt bort sedan mitten av 90-talet? ÖP 2010 skall medverka till en socialt, sammanhållen mångkulturell, levande och hälsosam tät stad. Söder-ort är i särklass högst exploaterat med ett minimum av grönområden kvar där Årstafältet utgör den sista större öppna platsen i söderort.

Sedan tidiga 70-talet har boende i söderort kämpat hårt för bättre boendemiljö genom bl a att ta fram konkreta förslag på trafikomläggningar för att få tillgång till Årstafältet som rekrea-tionsområde. 1994 togs inriktningsbeslutet om att bevara Årstfältet för att säkerställa en håll-bar grönstruktur i söderort parallellt med en massiv förtätning i befintlig bebyggelse samt exploatering med helt nya stenstäder med ett minimum av grönytor. I ÖP 99 anges Årstafältet som grönområde. Efter långsiktigt och samlat utvecklingsarbete och med enighet över partigränserna, antogs 2001 den detaljplan som anger att Årstafältet inklusive Årstalänken skall förädlas till landskapspark över tid. Detaljplanen har en genomförandetid till 2016. Samtidigt påbörjades även planen för Årstastråket. Om eller när Årstastråket förverkligas växer Årstas befolkning med ytterligare 20%, därigenom försvinner också ytterligare grönytor som ska kompenseras enligt gällande "Stockholms miljöprogram" eller är förenligt med "Sveriges miljömål".

Årstafältet, inklämt mellan två industriområden, är det sista större öppna grönområde som finns kvar i Söderort. Om Årstafältet exploateras finns ingen möjlighet kvar att kompensera för alla de grönområden som försvunnit. Befolkningen i söderort har sedan ÖP 99 togs fram förändrats men framförallt ökat exploationsartat. Hammarby sjöstad byggdes för pensionärer och planerades med begränsade långsmala parker mellan husen. Dessa gapar nu tomma och outnyttjade då lägenheterna köptes av barnfamiljer. Istället fylls Årstaskogen och Nackareservatet av barnfamiljer, motionärer och friluftsmänniskor och Sickla strands enkla gräsytor vid Sickla sjö och Trekanten i liljeholmen överbeläggs med solbadare och leklustna barnfamiljer från Hammarby och de andra nya moderna och täta stadsdelarna i sten. Ett annat exempel är Årstadal där nyinflyttade barnfamiljer nu protesterar starkt mot att inget grönt överhuvudtaget planerats in i området. I Årsta pågår ett generationsbyte vilket har fått populationen att förändras från överåldriga pensionärer till barnfamiljer som skapar problem med brist på bl a förskoleplatser, vilket gör att man smygexploaterar i kanterna av skolgårdar och grönområden med "tillfälliga" byggnader för förskoleverksamhet samt exploaterar Årstaskogen med lekplatser. Det är svårt att förutspå och detaljstyra allt men när fakta börjar visar sig måste stadens politiker och tjänstemän ta ansvar för verklighetens faktorer.

Den förtätade staden kombinerat med stress och tidsbrist i ett allt intensivare arbetsliv kombi-nerat med familjeliv i staden, och kanske i några fall påtvingad inflyttning av lantisar eller invandrare som uppskattar grönt gör att trycket på stadens större parker och grönområden ökar enligt undersökning som gjorts de senaste tre åren bland stadens invånare. Årstafältet har nyss gjorts tillgängligt och fler och fler nyttjar också fältet trots att landskapsparken ännu inte är färdigställd. Det visar färska siffror som finns i senaste USK-utredningen som beställ-des av Sbk inför tävlingen "Det nya Årstafältet". Ovanpå detta vågar vi oss även på att spå att ett ökat intresse för ekologi och att en ökad miljömedvetenhet växer fram i klimatkrisens spår.

Tidigare grundliga utredningar har visat att Årstafältet inte är lämpligt för bebyggelse. För-utom läget är markförhållandena på fältet usla. Platsen är fuktig och låglänt utan utsikt och som tidigare sjöbotten utgörs marken av 25 m lera med grundvattnet stående strax under gräsrotsnivån. Exploatering blir kostsamt och vanskligt för kringliggande områden då man måste sänka grundvattennivån ur leran. Fältet har inga förutsättningar att bli ett bra stads-projekt som integrerar staden. Det visar även de inkomna tävlingsförslagen tydligt. Dyrbara investeringar föreslås vilka är otänkbara att realisera. Om Årstafältet exploateras är risken att Östberga som lågstatusstadsdel ytterligare förstärks. Kollektivtrafiken och trafiknätet kring Årstafältet, en förutsättning för hållbara satsningar, är för glest och klent för den planerade exploateringen.

Nätverket Årstafältet! är inte är mot en utveckling av staden men vi är för att den skall vara genomtänkt och långsiktig ur ett samhällsperspektiv som inkluderar alla invånare. Tidigare utredningar visar att Årstafältets kvalité ligger just i att det bevaras öppet och stort som grön-område i det förtätade söderort. Nätverket Årstafältet! kräver att ÖP 2010 tar ett större grepp på hela söderort och sätter in Årstafältet i sitt nya tätexploaterade sammanhang, samt redo-visar hur en ny, i staden integrerad, grönstruktur skall se ut, som är såväl sociokulturellt som ekologiskt och kretsloppstekniskt långsiktigt hållbar.

Nätverket Årstafältet! ser framåt och ser att det är hög tid att staden tar ansvar och återupp-tar arbetet med att utveckla och lansera landskapsparken på Årstafältet.


Nätverket Årstafältet!